Historien om Arlanda

Stockholm Arlanda Airport som brukar förkortas ARN och ESSA i olika flygsammanhang är en mycket stor flygplats som är belägen i Sigtuna kommun i Stockholms län. Arlanda är idag Sveriges absolut största internationella flygplats och har mer än 20 miljoner passagerare varje år. Dessa passagerare sitter på plan som utgör de hela 230.000 start och landingar per år som Arlandas flygledning dirigerar. Arlanda är faktiskt också den tredje största flygplatsen i norden efter Köpehamns flygplats ”Kastrup” och Oslos flygplats Gardermoen.

Flygplatsens kapacitet ligger på ett maxtak av cirka 80 starter och landningar i timmen. Hela markområdet sträcker sig över hela 2600 hektar och innefattar ett stort bansystem med tre olika banorna som är sammanlänkade med fyra olika terminaler. På området finns det också en rad olika driftbyggnader och det finns dessutom också en hel del jordbruksmark, skogsområden, vattendrag och sist men inte minst en liten sjö vid namn Halmsjön.

Arlanda är en flygplats som är helt statligt ägd som drivs under det statliga bolaget Swedavia som tidigare hette LFV. På just Arlanda är det faktiskt inrikespassagerare som utgör den största delen av resande men det finns också en mycket stor del resande till utlandet. Precis som på många andra av världens stora flygplatser så har även Arlanda så kallad VIP-service som bland annat innebär att man kan få sitta lite mer bekvämt och vänta i ett avskiljt rum som dessutom också är mycket tystare än de stora väntehallarna.

Det tog rätt många år av utredningar av olika slag innan man slutligen bestämde sig för att arlanda skulle byggas. Redan under 1943 hade man påbörjat en utredning för att undersöka om det var möjligt att komplettera Bromma flygplats som redan hade stått färdig sedan 1936. Anledningen till att den här undersökningen drogs igång var för att man hade lite lösa planer på att börja inrätta flyglinjer till Nordamerika. De start- och landningsbanor som fanns på Bromma flygplats var nämligen alldeles för korta för att långdistansplanen skulle kunna nå en tillräckligt hög hastighet för att kunna lyfta. Själva utredningen i sig kom att kallas för 1944 års flygplansutredning och det var också då man började leta efter alternativa platser att lägga de nya flygfälten som också skulle kunna fungera för de stora långdistansplanen.

I Januari 1946 hade utredningen blivit färdig och man hade då kommit fram till att flygplatsen skulle placeras vid Halmsjön som ligger 42 km norr om Stockholm. Lite senare samma pr bestämde sig riksdagen för att det var dags att bygga en ordentlig flygplats just där. Själva byggnationen startade 1952 men tack vare att man på den tiden hade en mycket ansträngd ekonomi blev det första resultatet endast en mycket enkel landningsbana i betong som kom att kallas för Halmsjöbanan. Invigningen av banan ägde rum den 26 november 1954 av ett plan som flögs från Bromma för att sedan landa på den nya banan. Det dröjde dock inte länge innan Halmsjöbanan började kallas för det mindre trevliga öknamnet ”puckelbanan”. Av den anledningen blev banan heller aldrig särskilt använd utan man bestämde sig senare för att bygga om den helt istället. Idag är den nybyggda banan en del av Arlandas olika taxibanor.

Det dröjde dock ett tag innan man faktiskt bestämde sig för att den nya flygplatsen faktiskt skulle heta Arlanda. Det började med att man utlyste en stor namntävling 1958 i tidningen Året Runt. Istället för att föreslå något av de namnförslag som lämnats in framförde juryn Arlanda som helt enkelt är en modifierad version av ordet Arland som ortsforskaren Lars Hellberg först hade föreslagit. Arlanda kommer av namnet Ärlinghundra Härad som är den plast där flygplatsen ligger idag. I mycket tidiga dokument som tros ha skrivits redan under 1316 omtalades just detta område som provincia Aarland som egentligen betyder ”åkerlandets område”. Det var med den här historiska bakgrundsfaktan som riksdagen slutligen bestämde sig för att kalla flygplatsen Stockholm-Arlanda flygplats under 1958.

Den helt nybyggda flygplatsen togs i bruk för första gången den 14 december 1959 och användes då endast för skolflygningar i utbildningssyfte. Det allra första planet som landade på Arlanda landade exakt klockan 13.59 på bana ett. Planet var av typen Cravelle och flögs under det stora skandinaviska flygbolaget SAS. Piloten som satt bakom spakarna på Arlandas invigningsflight hette Axel Oldne. Med på planet satt också den dåvarande kommunikationsminister Gösta Skoglund och kort efter att de landat på Arlanda förklarade han hela flygfältet som öppnat. Den 5 januari 1960 öppnade man Arlanda flygplats för kommersiell trafik och den 26 juni 1960 lyfte en stor DC-8 från SAS som också var den första reguljära flygningen hela vägen till New York. Till en början när flygplatsen precis hade blivit färdigställd använde man mycket enkla och primitva byggnader som terminaler eftersom att flygplatsen ännu inte var särskilt trafikerad. Det har ändrats helt idag.

Den första april 1962 var det dags att inviga flygplatsens allra första utrikeshall. Invigningen gjordes av Gustav VI Adolf och det var också nu som man bestämde sig för att flytta all utrikestrafik från Bromma till Arlanda istället. Den första kändisen som flög från den nya flygplatsen var Greta Garbo som klockan kvart över tolv på natten den första april flög från Arlanda till USA.